Här skriver jag om det som faller tankarna, känslorna, fingrarna in. Om livet på jorden. Om döden. Det blev mycket av den varan ett tag. Men det är också de inläggen som blir mest lästa, så behovet finns.
Jorden vårt hem i Universum - miljöfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Likaså det som handlar om vår andlighet. Välkommen in i min värld!

fredag 5 juli 2013

Miljövänligt etikettklister


Nu när bärtiderna närmar sig, tänkte jag passa på att bidra med ett miljötips - världens enklaste etikettklister.

Jag gjorde snygga etiketter på datorn och med hjälp av fingrarna beströk jag dem med lite mjölk, och klämde fast dem på  rabarber-chutneyburkarna, som jag sen ställde ner i källaren.
Glasburkar förstås. Etiketterna sitter fast bra på burkarna och är sen lagom lätta att blöta loss, när sylten är uppäten.

Onödigt att som vissa sillburkstillverkare gör, använda etikettklister som man måste använda lösningsmedel för att knappt få bort i alla fall!

Borde bojkottas, men burkarna är så snygga att hittills har jag låtit mig köpas...  Jag skickade e-postprotest till tillverkaren för ett par år sen, men det gav inget resultat som märktes. Dock kände jag inte till 'mjölkklistret' då...

Sprid gärna tipset till alla du känner! Här finns stora miljövinster att göra!

Funderingar om firande


Fira livet  -  vad, vem, hur, när och varför?


Vad är det egentligen vi firar med födelsedag?
Vem firar och varför är det just med ett år mellan gångerna?
Vet någon varför man säger "fylla" år?
Jag har inte svaren på alla frågorna så komplettera  gärna!



Fira Föräldrar


En klok vän till mig sa, att egentligen borde man väl fira sina föräldrar som har gett en livet. Håller helt med om det. Och, inte att förglömma, att de kärleksfullt och troget lagat ett stort antal mål mat, tröstat mig när jag var liten och ledsen, sett om mig på alla de möjliga vis och ledder och sett till att jag verkligen överlevt för att sen lära mig att klara mig själv i livet och kunna leva väl.


Fira utvecklingssteg  i livet

Jag läste för några år sen om ett naturfolk, det var Australiens urinvånare, som istället firade olika utvecklingssteg i livet. (Marlo Morgans bok: Budskap från andra sidan) Den modellen gillar jag!
Men att frångå en tradition vi har, och ersätta den med en annan kräver både mod, kunskap och initiativkraft  - så det blir nog vid det gamla invanda... .


Fira varje dag?
 
Njaäää...   Jag har redan varit inne och nosat på det här ämnet under rubriken Fira födelsevardag. Just det. Fira varje dag att man är född. Att man lever...
Men firandet i sig är en 'ansträngning' man gör, för att markera något speciellt och utöver det vanliga, vardagliga. Så själva idén med firande innebär nog att det ska ske med jämna mellanrum. Inte alltför ofta så det hinner bli slentrian.  För då blir ju inte festen fest utan vardagsliv. Och fest har vi också behov av;  att söka och leva glädjen lite extra.


Solvarv

Räknat från födelsedagen i fjol, till födelsedagen i år, har jag befunnit mig i den här dimensionen i ytterligare 366 dagar . Jag är alltså 366 dagar äldre än för 366 dagar sen,  så att säga... vad nu det kan säga, i sig.
Totalt torde det röra sig om cirka 20454 dagar, räknat till och med min födelsedag i år 2012
Nu slår det mig att den 20000:e dagen, skulle jag väl kanske ha firat med storkalas om jag bara tänkt på det. I början av oktober 2010. Om nu jämna siffror är något speciellt att fira.

Varför just ett år mellan födelsedagarna?
Solens varv i vår galax Vintergatan.
Kanske det lämpligaste  intervallet om man vill göra något extra av den återkommande minnesdagen. För det är ju inte bara du och jag som ska firas...


Livscykeln

Föräldrarna känner lyckan över det nyfödda barnet  Far- och morföräldrar gläds åt att arvsföljden är räddad liksom släktets fortbestånd... men nollårsdag firar man väl inte och första födelsedagen är först sen ett år har gått.

Ettårsdagen känns stor - när ett barn har överlevt sitt första år, fyra årstider, tolv månader, kan man på något sätt andas ut en liten stund. Den där lilla sköra människan håller på att bli större och växer sig stark. Risken för plötslig oförklarlig spädbarnsdöd är minimerad.
Och sen fortsätter vi fira, fastän åren i mitten av livet inte känns lika viktiga. Vanan blir slentrian - det är en lång rad år, som ett pärlband. Det är fullt upp och dom egna högtidsdagarna kommer lite i skymundan, eftersom det är barnkalas till både höger och vänster.

Sen fyller man 50 år. "Mitt i livet". Men det är egentligen bara en jämn siffra. Mitten av livet är ju redan passerad för de allra flesta. För hur många blir 100?
Då, vid 50,  firar de flesta rejält med stort kalas: släktträff eller kanske åka utomlands med barn och eventuella barnbarn. Arbetskamraterna gör insamling till gemensam present, och blomma från arbetsgivaren ska det ju vara.

Ännu mer bryderi blir det om man inte vill att det tas någon notis alls om att man passerat ett visst antal levnadsdagar.Men jag undrar bara varför t ex  chefen på jobbet ska fira ens högst privata födelsedag?
Men kanske dom på jobbet skulle fira antal jobbade dagar, veckor eller år, i så fall?

Och så i andra änden av livet börjar man återigen få fira 'att man överlevt' - ett år till och ett år till...Och förhoppningsvis får följa sina barnbarns liv och utveckling ett år till och ett år till.
Slotts Barbros underbara målning får illustrera detta  (publicerad med tillstånd av konstnären. Tack!).



...leva uti hundrade år

Det är så viktigt i vår kultur att leva länge. Helst uti hundrade år förstås. Det talas knappast om döden. Den är ju mer eller mindre tabu. Men uppskattas de gamlas visdom, erfarenheter och kunskaper om livet? Nej, jag tycker det är dåligt med det. Kvalitén på levandet sjungs det inte heller särskilt mycket om. Vi stoppar undan våra kära föräldrar på ålderdomshem, att vissna i ensamhetens katakomber.
Utvecklingen har skenat iväg och det är ljusår mellan ungdomar och de äldre generationerna. De har blivit som främlingar för varandra, och talar inte samma språk längre. Katekesen kontra datorn så att säga. Tilläggas bör väl att undantag från regeln finns ju, men så är det alltid. Och tilläggas bör också, att någon statistisk information för ovanstående tes är inte eftersökt...



Själva poängen med livet

Jag har även tänkt att födelsedagsfirandet finns nog för att påminna en om att man lever, ifall man skulle ha glömt det. Och det tror jag faktiskt att många av oss gör mellan varven.
Men att leva bara för att överleva kan väl knappast vara meningen med våra cirka 30 000 dygn på den här vackra planeten.

Själva poängen med livet är väl ändå att få glädjas över livet i möjligaste mån och njuta av jordens och medmänniskornas gåvor. Att glädjas över det vackra och det goda som faktiskt finns, och att efter förmåga göra sådant som genererar glädje för en själv och andra.  Sjunga och spela till exempel!


Länge leve livet!  (text: Anders Nyberg)


Silvermåne stjärnekrans - Länge leve livet!
Em    D      G     C   D      Em     D    H7 Em


Vackrare än någonstans - Länge leve livet!
Em     D       G    C    D    G              D  G

En jord där vi bor, längtar och tror  - Länge leve livet!
G                     D    Em           G      G                  D   G


Där ett frö slår rot och gror - Länge leve kärleken och lusten till livet!
Em       D         G    C     D       Em       D    H7                 Em        H7 Em


Svärd ska smidas om till plog  -  Länge leve livet!
Våldet härskat länge nog, - Länge leve livet!
Den kommer, vår dag - stark ska bli svag  - Länge leve livet!
Kärlek  vara världen lag  -  Länge leve kärleken och lusten till livet.

Alltid vill vi sjunga så  - Länge leve livet!
Fred och framtid tror vi på  - Länge leve livet!
När allt tycks dö ut, tiden ta slut  - Länge leve livet!
Sjunger vi som aldrig förut  -  Länge leve kärleken och lusten till livet!

(Ackordsförslag: undertecknad.)

Quartetten sjunger länge leve livet