Överdos eller helig ekonomi?

Vad kommer sig den här kryptiska rubriken av, undrar du förstås. Nu har hon väl blivit komplett galen!
Nej då, inte alls.
Det är något så enkelt som två filmtitlar på samma rad. Två filmer som lättbegripligt pratar om världsekonomi så att till och med jag begriper något sånär... Intressant med tanke på den ekonomiska situationen i världen idag. 
Frågan är väl om vi ska dö av en överdos konsumtion, eller om vi kan klara att tänka större och sjunga mer i samklang med varandra och jorden... 

Överdos   Klicka på rubriken för att se filmen

är en 46 minuters prisbelönt film som hade världspremiär januari 2011. Den handlar om "vår tids största ekonomiska kris – den som ligger framför oss". Här nedanför följer ett kort  (knyckt... och av mig bearbetat) referat, för att ge en snabb bild av vad filmen handlar om:

Dokumentären spårar orsakerna till förra finanskrisen och undersöker likheten med dagens situation, när stater som Grekland, Island och till och med Storbritannien och USA tycks riskera att kollapsa.
Bland de intervjuade finns amerikanska experter som blev utskrattade när de förutspådde finanskrisen, och som nu säger att det värsta fortfarande ligger framför oss. Det rör sig om en mycket större finanskris än senast: En världskris, inte enbart en USA-kris. Inte ens Sverige är tryggt eftersom vårt välstånd bygger på export till hälften.
MEN – en av experterna i filmen säger att det än så länge går att förebygga, men det är bråttom.
Situationen idag är väldigt lik den inför förra finanskrisen, men dagens bubbla är mycket större.
När jag tittat på filmen  känner jag att just dessa förebyggande åtgärder skulle behövt finnas med som slutreplik.
Dock tror jag att vi behöver ett helt nytt 'tänk'.

Det är här min vision kommer in ... och Charles Eisensteins, i filmen som heter Sacred economics.

Helig ekonomi      Klicka på rubriken för att se filmen

En 12 minuters tänkvärd film om vad ekonomi egentligen borde vara.
Har du inte tid att titta på båda filmerna så titta i alla fall på den här!

Charles Eisenstein lyfter in människan i sitt sammanhang: från att länge ha sett sig som separerad från sin miljö och sin omgivning, till att vara en del av helheten. Detta att vi ser oss själva som separata varelser skapar behov av att kontrollera, ha makten över andra varelser. Pengar ger makt i vårt samhälle.  Han funderar omkring varför vi t ex fortsätter att borra efter olja, trots att den förstör vår livsmiljö. Vad det än gäller, "efter några lager med 'varför', säger han, så är det till slut alltid pengar det handlar om."
Det vi kallar tillväxt kommer att upphöra. Planeten kan inte klara mer "tillväxt". Det är därför som krisen vi har idag inte kommer att försvinna, säger han. Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka och handla.

Dags alltså, att tänka över vår syn på ekonomi, fundera över pengarnas och vår egen roll i galenskapen, och de verkliga effekterna av fenomenet ränta, samt hur vi hanterar de här frågorna i praktiken.
Ordet ekonomi låter i mina öron mycket teoretiskt och kallt beräknande. Siffror på papper eller staplar på en dataskärm. 
Men mitt hjärta jublar när jag hör ord som gåvoekonomi, deltagarekonomi. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra, men med dessa börjar vi närma oss det mänskliga och praktiska.  Den sortens ekonomi som aktiverar och involverar goda mänskliga egenskaper som omtanke, delaktighet, samarbete och generositet. Ekonomi med hjärta.

Pengarna får symbolisera eko  -  nomi,  fastän ekonomi är så
mycket mer än pengar.  Hjärtat med pengar symboliserar också
att pengar i sig inte är fel, utan det är det sätt som vi använder
dem på, och de syften vi har, som avgör hur "rena"
eller "smutsiga" pengar
är.

 Charles Eisenstein säger i sin bok Helig ekonomi, att den verkar på fyra nivåer:

1. den erbjuder en grundläggande analys av vad som gått snett med pengar, 
   
2. den beskriver en vackrare värld baserad på en annan typ av pengar och ekonomi;
3. den förklarar de nödvändiga kollektiva åtgärderna för att skapa den världen och medlen med vilka dessa åtgärder kan göras möjliga;
4. den utforskar den personliga dimensionen av omvandlingen av världen, identitetsförändringen och sättet att nå det jag kallar att ”leva i gåvan”.
   Boken finns att läsa på nätet, och går även att ladda ner som e-bok. Man väljer själv om man vill betala och i så fall hur mycket. Detta är ett praktiskt exempel på hur det kan fungera.

Titta också gärna på min vän Jannikas webbsida; http://jannika.se/onskelista; Där finns också fina kreativa och konkreta idéer!

PS. Filmen är textad på engelska. Det går att välja svensk (tyvärr väldigt dålig) översättning..Vi får hoppas att de här filmerna ligger kvar länge på nätet. Det finns fler filmer i ämnet på internet.

Hur lever man på jorden så jorden överlever?

Apropå det jag skrivit tidigare, om "välstånd till döds"
Det kan kännas som att man vill ge upp, när man ser hur mycket det finns att göra, för att vi och jorden ska må bättre...

Men Allt Som Görs Har Betydelse.
Gör det som just du kan, utan att tänka att det känns meningslöst med så små saker. Om alla gör det, blir alla små bäckar till en stor brusande älv. Alla små handlingar och tankar får betydelse. Vi har vänt på skeenden förr.  Kaffefiltereffekten ... är det väl knappast någon, som inte känner till?

Uppfinningar: gamla koncept med ny teknik - i tiden.
Kom gärna med ditt tips i en kort kommentar!
På så sätt kan vi hjälpas åt att medvetandegöra möjligheterna, i stället för att se hindren.
Inga tips är för små eller för enkla. Kanske någon har lust att tänka stort också. Det är intressant att se vad som kommer fram när en grupp människor sätter sig ner och tänker.


Som exempel, vill jag framhålla en visserligen redan befintlig, liten, och mycket god idé:
Beställningsbaserad tillverkning - i stort och i smått!
Dalatrafiks personliga beställningsbusstidtabell.
Man kan på internet beställa precis bara de busstabeller man behöver, för att det inte ska behöva tryckas några onödiga tabellsidor. Jag åker själv bara en lokalbusslinje och en linje till Falun. Och jag gillar papperstabellen eftersom den blir lätt att ha i ryggsäcken och jag behöver inte slå på en dator för att kolla en busstur. Perfekt. Allt borde med dagens teknik kunna utföras på motsvarande sätt. 

Beställningsbaserad tillverkning - fler användningsområden?
Välkommen att tipsa om din egen jordenräddande lilla vardagsförändring!

Boktips om begravningsbestyr

Det blev mycket skrivet om döden på bloggen under en period för tre år sedan i samband med att far gick ur tiden. Men en del tips och lärdomar av det mera konkreta slaget blev aldrig förmedlade då, så dem delar jag gärna med mig av nu, istället.

Det är  mänskligt att vi tycker det är svårt  att ta upp  och prata om sådana här saker.  Det kan vara bra att, medan man ännu är klar i tanke och handling, skriva ner tankar omkring hur man ser på döden och livet, och förslag angående begravningen.  

Fonus har "vita arkivet", som man kan fylla i. Det har jag gjort, fast jag bara är 56. Inte för att jag tänker lämna det här jordelivet än på ett tag, utan bara för att ha det genomtänkt och kanske underlätta lite för de anhöriga som är kvar. Kanske några beslut färre att ta. Jag har ändå gett ganska fria händer till min familj, om de skulle tycka att något jag föreslagit känns helt fel för dem. Bra att se över då och då, vad som är inskrivet här.

Aldrig kunde jag ana att det är så otroligt mycket att göra och att ta ställning till när någon dött.

Att läsa "Hej då! Begravningsboken", är något jag rekommenderar å det varmaste. Jag lånade den på biblioteket. Det är en angelägen bok som alla borde läsa. Mitt i livet. Innan man behöver använda det som står i den... Boken är jordnära och till och med rolig.  Den som lyckats med det konststycket är journalisten Lotte Möller. Hon tar hål på många myter om hur begravningar ska gå till och kosta, och tar på ett fint och enkelt sätt mycket konkret upp vilka frågor man brukar ställas inför...

Tipsblandning
Att anlita en begravningsbyrå t ex, är faktiskt inget måste, men kan förstås vara till god hjälp eftersom de har alla kontaktvägar upparbetade, från kisttillverkare till annonsorgan. Dock har man ju alla beslut att ta själv ändå. Och med lite planering kan man klara det mesta utan begravningsbyrå.

Checklistor för dödsfall och begravning underlättar också i det här sammanhanget. (klicka på länkarna); inte minst om de svåra frågorna redan besvarats.

Bra sätt att bjuda in och skicka tack till deltagande vänner är E-post. Det går att göra riktigt fint och personligt, så det inte känns lågpris. Här gäller det bara för anhöriga att ha koll på adresser. De är ju oftast inlåsta med lösenord.
Eventuell förtäring vid minnesstund kan också bli kostsamt. Ordna knytkalas. Delegera olika delar av arbetet med minnesstund eller matbjudning för långväga gäster. Involverade får tillfälle att känna delaktighet.
Annons eller inte? Beror på så mycket, men e-post är i alla fall en suverän nyhetsspridare. Kan enkelt vidarebefordras - allra helst om man uppmuntrar till det.

Om man skulle bli så sjuk en längre tid att man inte klarar det administrativa eller orkar ta ställning i olika frågor, är det bra att ha utsett hos överförmyndaren vem som ska vara god man.

Jag vill till slut också tipsa om en annan bok, som mera handlar om döden och döendet (låter dödstrist men är väldigt mycket intressantare än man anar): Louise Minerva Frostegrens bok "Genom Döden".   (läs i alla  fall recensionen genom att klicka på titeln).

Om du som läser har ytterligare egna tips, som jag inte fått med i själva inlägget, så skriv gärna det i en kommentar! Annars innehåller Lotte Möllers bok det mesta i den vägen.

Jag ser så här i efterhand när jag läser igenom att det skrivna omväxlande är riktat till både den som funderar över sin egen begravning och till de anhöriga, så det verkar lite rörigt, men var och en har sin fria vilja att läsa och göra det man vill. Jag hoppas att du som läser ändå får ut något av detta. Jag hoppas också att grundtanken, kärleksfull omtanke, framgår som en röd tråd.

"Thrive" - filmen om vår resa mot en bättre värld

Det finns en film som alla människor på  jorden borde se. Den är viktig, kontroversiell, heltäckande, välgjord, innehållsrik, stark, hoppfull. Den handlar om vår resa mot en bättre värld. Vad du tar till dig är förstås upp till dig, allt enligt den fria viljans lag. Du hittar säkert något för just dig.

Filmen är både en rysare och en upplyftare. Här tas upp hur världen ser ut idag med väl underbyggda fakta. Sen får du på ett mycket konkret plan förslag på lösningar och sätt att jobba på. Det här var det bästa jag sett i den här vägen! Jag har suttit som  klistrad vid datorn. 

Maktmissbruk

Rysaren handlar bland annat om hur vi registreras och kartläggs. Hur världens resurser är fördelade. Efter en och en halv timme börjar det verka riktigt läbbigt, med agenda för hur de styrande använder hemliga och otäcka metoder för att minska världens befolkning i kontrollsyfte. Majs som gör män infertila. Hemlig sterilisering av kvinnor via vaccin. 

Det är aldrig kört - många goda tips

Efter en timme och trettioåtta minuter kan man börja hoppas igen. Och välja väg i livet. 
Då kommer ett koncentrat av sånt som du kan göra själv, för att överge det nuvarande destruktiva systemet och stödja lösningarna. Här går det så fort och är så välmatat med information så filmen skulle behöva gå långsammare, för att man ska hinna ta in de goda lösningarna. Men det finns massor med tips för att du och jag ska kunna styra kosan mot en bättre värld. Det går om du och jag gör rätt saker.

Sann information  =  bekräftad av oberoende källor

Sprid gärna den här sidan till vänner som kan vara intresserade. Det är ett långt program, vilket väl kan avskräcka någon. Men har man väl börjat titta så är man fast. Det är gediget gjort och väl underbyggt.  Och jag skulle rekommendera en filmvisning med vännerna eller ungdomarna. Tid finns alltid. Det beror på vad man prioriterar. Men detta platsar helt klart i stället för lördagsrysaren!  Detta skulle alla skolelever behöva få se och diskutera... 

Det här är nog så nära en heltäckande information man kan komma. Den tar upp frågor om rättvisa, andlighet, utomjordingar, miljö, ägande, ekonomi, fördelning av världens resurser, världsordning, makt och maktmissbruk, goda lösningar på problemen i världen, energi, kärlek, livets mening  -  med mera.

Titta innan den försvinner från youtube! Man vet aldrig...  www.thrivemovement.com finns också

Klicka här för att se filmen!

Himmelsblått

Min lyckofärg.
Visst är den vacker!

Jag fullkomligt älskar himmelsblått!
Det hjälper en  ta sig upp ur grådeppets vårvintersnögloppskoma.
Alkottarna ser ut som små noter på kvistarna. Noter på vårsånger med hopp om ljusare tider. Snart har "Vintern ra", det blir vår, och "Majsol ler" så härligt igen.

Jag hittade i en låda, en liten dikt som jag skrev 1974. Den handlar inte om himmelsblått, men i alla fall om hopp.  Jag tänkte och skapade visst redan när jag var arton...

Augusti med grönskande lummighet,
Tanken går till en kommande höst
Men varför med vemod och sorgsenhet
I vinterns knopp finns ju vårens röst.

Och trots snön som faller i skrivande stund, så ligger livet där nere i jorden och bara väntar på att få spruta upp ur backen. Både vitsippor och blåsippor har redan synts till, och det kommer mer.
Är det inte fantastiskt!!! (det är ingen fråga).
Tänka sig att det finns de, som inte tror på en högre ordning av något slag?! Öh ...
Jag föreslår en liten bit ödmjukhet inför det storslagna i att livet kommer varje vår och en stor bit glädje inför allt vackert som naturen bjuder på år efter år.

Låt oss tillsammans agera så den himmelsblå vårvinterhimlen får förbli lika himmelsblå som hittills.
Vi jobbar hårt på att få den himmelsgrå...
Låt oss agera så att jorden kan fortsätta vara vårt hem i Universum. Den lilla blå pärlan i Vintergatan.


Jag fullkomligt älskar himmelsblått !!!

Naturvänligt nytänkande vid vägs ände

Miljötankar  -  om bilbränsle
Jag har gått och nynnat på en låt den senaste veckan, nästan hela tiden.
Den nya rockballaden "Every bridge must burn" är ett angeläget inlägg i miljödebatten  (Lyssna under rubrik Musik i högerkolumnen - texten finns på youtube-sidan).
"Every bridge..." är skön poesi med krass verklighet bakom.  Den handlar om att vi nått vägs ände och måste tänka om, helt och fullt, bränna alla broar för att inte hålla fast vid gamla tankesätt och strukturer.
Vem börjar?
För inte törs väl jag börja alldeles själv,  på min kant, utan någon som talar om för mig vad jag ska göra?
Jo, visst kan du det. Och för övrigt finns det många som hållit på med sånt här länge. De har bara inte gått att höra i motvinden.
Och så snubblade jag över ett par videoklipp på youtube, som handlar om bilar som går på luft eller vatten...  Det var ju precis vad jag frågade efter i mitt allra första inlägg i den här bloggen, min vision om en bättre värld! Men det är nog som en vän i miljöbranschen säger lite för bra för att vara sant. Det kostar ju också energi att komprimera luft eller "klyva" vatten.

Miljöbränsle i biltankar?
Evighetsmaskinen  "perpetuum mobile" har ju i alla tider varit människans största utmaning när det gäller uppfinningar. Och lika stort och omöjligt har det varit att lösa problemet.
Och har den inte synts till på vägarna än, så där finns garanterat någon hållhake.
Det brukar det för övrigt alltid vara, när människan blandar sig i skapelsen och delar på atomer eller manipulerar gener.
Nu tar jag med klippen i alla fall, så får var och en göra sig sin egen uppfattning.
Japansk bil som drivs med vatten:  http://www.youtube.com/watch?v=yIk0JH4khb8
Luftdriven bil:   http://www.youtube.com/watch?v=f15thOvhE38&feature=related

Hemligt?
Vad jag undrar är, varför en uppfinnare skulle försöka få det att se ut som en evighetsmaskin, och alltså utan  driftskostnad. Man kan ju inte vinna röster på en lögn? Väl?
Och borde det inte ha slagits på stora trumman i nyheter och vetenskapsprogram? Då måste jag ha missat det. Och varför har det inte hänt något "irl" - in real life - det vill säga i verkliga livet?

Bråttom!
Vi kan väl i alla fall konstatera att bensinbilen har kört till vägs ände och att det är dags för nytänkande när det gäller transporter av både folk och varor.
Nu kan vi inte längre ägna tid och kraft åt att dividera om hur många ören per liter som bensinen kostar.
För att jorden ska orka föda oss och för att vi ska ha någonstans att leva, måste vi utveckla ny infrastruktur och nya nätverk, där vi hjälps åt och samordnar resurser och lever enligt naturlagarna - det vill säga i samklang med jorden själv, precis så som indianer och andra urbefolkningar lever och tänker.
https://www.youtube.com/watch?v=g7cylfQtkDg


Av Miria Kaltiala Wiberg
Allt handlar om vår relation till oss själva och till naturen. Först måste vi lyssna inåt, på våra instinkter, vår intuition, som kan tala om för oss vad vi verkligen behöver här i livet och hur vi ska tillfredsställa behovet. Lyssnar vi inåt kommer vi bli varse om det grundläggande behovet av samhörighet med naturen och det behovet kan inte uppfyllas på annat sätt än att upprätta en djup och kärleksfull relation till naturen samt att upprätthålla den livet ut. 
http://transitionsweden.ning.com/profiles/blogs/m-nniskans-naturliga-behov


Vad behöver vi -  e g e n t l i g e n?
Vi behöver också tänka nytt angående våra behov.
Det gäller att se vad det vi gör och använder i vardagen får för konsekvenser. Vilka fotavtryck sätter du på jorden där du lever?
Prata om detta med andra för att öka medvetenheten om effekten av våra handlingar. Vi kanske inte heller måste åka på Australien-semester varje år eller äta kiwifrukt från Nya Zeeland varje dag. Gör vi det så gynnar vi ju faktiskt det gamla dåliga systemet med transporter från andra sidan jorden och flygtrafikens miljövådor med ovänliga avisningsmedel och stor bränsleåtgång.
Det duger säkert att återanvända gamla saker och återvinna material, i stället för att nyproducera.
All nyproduktion borde ske på beställning, för att inte stora mängder ska bli över.

Gynna dem som gör något!
Beröm och stötta dem som verkligen gör något åt rätt håll; de som gör bra uppfinningar
Sprid informationen om det som faktiskt finns inom hållbar utveckling.
Bygga och visa förebilds-boende med miljövänlig, hållbar teknik. Här får man in många olika aspekter av hållbar utveckling.

Vi har nått vägs ände i bl a energifrågor.  Så länge vi inte kan tämja solen... Solstormar under ett par dagar i början av mars 2012, beräknades ge lika mycket energi som två års förbrukning i New Yorks alla byggnader...

Omställning Sverige är en organisation som jobbar konkret för att forma en bättre framtid. Hälsa gärna på där!  http://transitionsweden.ning.com/

Slagruta, sädesfältsformationer och andlig utveckling

Slagrutan, plastpinne som synliggör det osynliga, leder till så mycket mer än vatten... 

För min del var det nog via slagrutan som jag blev inslussad på ämnet "sånt som inte syns". Det var länge sen, i alla fall innan jag fick barn för 19 år sen. Min pappa hade lånat en bok på biblioteket av Dan Mattson, som handlade om hur hälsan kan påverkas av 'naturens fält'; det här med att man inte ska ha sängen ovanför en vattenåder eller bergsspricka. I boken fanns en beskrivning hur man gjorde ett par enkla pekare av plastklädd ståltråd. Jag gjorde som det stod, och gick tvärs över köksgolvet. Döm om min stora förvåning när pekarna snällt slog ihop utan att jag rörde på händerna. Det fungerade ju! På en gång! 

Jag lyckades inspirera några arbetskamrater och och fick ihop en liten grupp intresserade. Så jag kontaktade en slagruteman som kom hit några gånger till oss och visade och lärde ut hur man fick slagruta, pekare och pendel att fungera.
Vi lärde oss att det fanns en massa olika 'linjer' eller fält med olika former av frekvenser som kallades 'jordstrålning': Curry-, Hartmann-, Ley-linjer. Man kan också med slagrutans hjälp känna av eller 'mäta' auran på en människa, dvs hennes energikropp. Det energifält som finns i och omkring var och en. Det är mer eller mindre stort beroende på hur man mår.
Han förklarade också att många kan känna de här fälten med händerna direkt. Slagrutan är bara som en visare, som förtydligar den mikroskopiska nervimpuls som blir när vi reagerar på förändringen när vi passerar över dessa fält. Det kan också röra sig om t ex bergsspricka eller vattenåder.

Egentligen finns det hur många sorter som helst, men jag går inte in på fler. Är du specialintresserad, kan du söka upp Svenska slagruteförbundet eller Dalarnas avdelning av slagruteförbundet.

Storslagna konstverk som synliggör det osynliga och vidgar vårt seende
I somras besökte jag södra England för att se och uppleva sädesfältsformationerna som kommer i mängder varje sommar. Fantastiska konstverk ofta med symbolik inbyggd. Sädescirklar kallas de också - p g a  att de ofta är runda till formen.
I vissa formationer, eller på vissa ställen i formationerna, kollade vi med slagruta auran på flera personer. Den växte med flera meter...och när jag vistats  i formationen på bilden fick jag en sådan energi att jag sprang hela vägen upp på ett smärre berg dit vi skulle ta oss för att få överblick över formationen vi just besökt.

Jag fick också med slagrutans hjälp väldligt tydligt besked om ett par Ley-linjer som kallas 'Michael and Mary Leylines'. De följer varandra genom hela södra  England och korsar varandra på ett par ställen som vi besökte. Det finns mycket  att berätta om sädesfältsformationer i sig, men det får bli en annan gång. Nu är det dags för nattlig vila. Har du lust att lära mer om detta fenomen som ju faktiskt är synligt, titta gärna  på filmen som jag länkat till här.
Bra film om fenomenet sädesfältscirklar


En inbjudan till att se verkligheten på ett nytt sätt - Andlig utveckling 
Folk är oftast positivt inställda till fenomenet. Vissa bönder är dock måttligt glada åt att få fälten 'förstörda' av rymdvarelser och tokiga turister, och kör därför över konstverken med skördetröskan så fort de hinner. Kanske även av  rädsla eller ovilja att ta till sig budskapen. För nog finns det budskap i dem. Några försöker påstå att formationerna görs av människor, men ju mer man studerar komplexiteten i figurerna, skönheten och hur snabbt de tillkommer, så förstår man att det är inget en människa skulle klara att utföra.
Vare sig man ser det som utomjordingars verk eller budskap från naturen, är det vackra formationer, som inbjuder till ett  nytt annorlunda sätt att tänka. Människor börjar förstå att verkligheten är multidimensionell. Det öppnar oss för det okända, för att det finns mer än det vi kan se och ta på, och att vi kanske inte är den enda intelligensen i universum.

Liv och rörelse

Många människor, när de precis som jag har passerat 50-strecket, tycks på något sätt tappa fotfästet. Fötterna ska helst vara ovanför marken. De får plötsligt så bråttom. Det blir som ett tvång, som tvingar dem att börja springa. Motion är så bra säger alla. Att gå duger inte längre. Då kan man bli sjuk, och i förlängningen dör man ju. Bäst att hålla igång.
Men varför springa?  Ja, man behöver ju inte vara ute lika länge som när man går. Det tar inte lika mycket tid. Och tid har vi ju så ont om... Jaså, har vi? Det beror väl på hur man disponerar tiden, och vad man prioriterar.

Och vad gör det förresten att det tar mer tid?  Då får man ju uppleva mer av naturen och utsikterna än om man springer.
Har man bråttom, missar man ju så mycket i hastigheten. En vacker blomma, ett rådjurskid som ligger alldeles stilla för att inte synas, en kotte att ta med hem och måla av, eller en rönnkvist med bär att sätta i en kruka, en gröngöling som hackar i en trädstam.

Nej att leva är tvärtom att inte ha bråttom. Att leva är att vara i nuet, så mycket som möjligt. Närvarande i det man gör, ser och känner. Då blir livet starkare. Det är inte fel att springa om man gör det av lust eller glädje. Men att som medelålders börja jogga av tvång och rädsla, för att försöka springa ifrån döden, det verkar pinsamt i ordets rätta bemärkelse.

Så nu slår jag ett slag för vandringens vilsamma verklighet. Ta med en rygsäck med fika.
Att gå ger god motion, sliter mindre på leder och man orkar vara ute längre ...



När vi vandrar
ser vi mycket mer än när vi springer.
När vi stannar upp och tar en paus,
slösar vi inte med tiden.
I stillheten får vi överblicken
Då samlar vi kraft
och ökar den inre tillväxten.

Ovanstående vackra vandringsvers ur "Grunnaren 1" av Gunnel och KjellSwärd Pedagogförlaget

Om relationer och boendeformer

För en tid sen läste jag något som kom mig att tänka till och se hur absurt vårt samhälle är uppbyggt. Vi bor och lever avskilda från varandra, var och en i sin lilla "adventskalenderlucka" utan att prata med varandra, utan att se varandra, utan att ta vara på varandra.
Många vet inte vem de bor granne med ens. Separation och ensamhet föder rädsla. Rädsla föder misstänksamhet och ibland i slutänden även våld.

Vi borde bygga upp och utveckla samhället på så sätt att kontakten mellan generationerna förenklas och blir naturlig. Boendeformer där vi kan bo kollektivt och ändå ha en liten privat sfär.
Blandade åldrar alltså. Barn lär sig från början att det är en självklarhet med hänsyn och omtanke.

Det är genom relationer som vi utvecklas som människor. Ibland genom kris, ibland genom stöd, samverkan eller som förebild. Olika människor lär oss olika saker.
Alla har vi fått olika gåvor att använda.
Finner anledning att fundera lite över vad just jag kan dela med mig till mina medmänniskor och hur; men kanske också över vad jag kan lära mig av andra genom ett öppet sinne. 

Vad behöver vi ... e g e n t l i g e n?

Kärlek - kommunikation - vänner - vatten - mat - sömn - beröring - apparater - elektricitet - datorer - digitalkameror - miniräknare - mobiltelefoner - elvispar - mikrougnar - tvättmaskiner  ... Kan du välja de sju viktigaste?

Svart hål
Digitalkamerans intåg har ju gjort att vi plåtar så mycket, så det blir nästan svårt att välja bland alla bilder, och det  tar en faslig tid att gå igenom.  Samtidigt som det är jätteroligt, så går det inte så fort som man inbillar sig.  Då ska man vara proffs, och hur många är det?
Och datorn är ju rena svarta hålet, fast den lyser. När man  vaknar till sans efter att ha bloggat, nätverkat, installerat något eller för att inte tala om när man kämpat mot virus, kan urets visare ha vispat runt flera varv utan att man märkt något.
Så ibland blir jag rätt trött på datorn, och känner att jag knappt vill göra det nödvändigaste ens..

Vad är normalt och vem bestämmer vad som är normalt?
Med facit i hand, så hade vi nog mått bättre utan datorer.  Det är ju det som är 'normaltillståndet' faktiskt. Det tror inte våra ungdomar, eftersom de är uppväxta med detta. De tycker att de umgås genom att sitta vid varsin dator och spela spel, visserligen med varandra men sittandes isolerade från varann, i varsitt hus. Känner de  egentligen vararandra? Vad vet de om varandra? Känner de sina föräldrar? Har de haft tid att kolla upp vad som gjort kompisar och släktingar till vad de är idag.

Du ska göra som Svenssons gör...  (och inte skilja dig från mängden)
Jag var för feg då, när det begav sig, för att sticka ut hakan så pass. Man vill ju inte heller vara en bakåtsträvare och göra barnen mer udda än alla andras barn...
De förväntas också ha mobiltelefoner.  Den ena av sönerna har en mobiltelefon, men använder den inte.  Det känns på ett vis skönt att han vågar göra annorlunda än den stora flocken. Andra sonen sms:ar dygnet runt i stället...

Teknostress av multicom
Ett fenomen i tiden är att ungdomar idag nästan verkar lite osäkra när det gäller att ringa i telefon, för de är vana att skicka sms, e-posta eller chatta. Somliga människor är ju nästan sammanväxta med sina mobiltelefoner. De används till nästan allt. Överallt. Hela tiden.  I mobilen finns ju "allt man behöver" utom mat, sömn och beröring; nämligen kompass, kartor, gps, kamera, radio, och mycket mer.  Inte undra på att vi allt mer drabbas av stress.  Ingenstans är vi ifred.  Inte ens vid matbordet eller på "hemliga huset" kan folk släppa telefonen för en minut eller två.
När jag skulle köpa en ny mobil då den gamla drabbats av knapptrötthet, fanns det mer att läsa om HiFi-upplevelser (musiklyssnarkvalitet) än om telefonfunktioner. Kanske dags att byta namn på fenomenet, till multiupplevelseapparat.

Sårbart elberoende samhälle
Men vår förlängda hjärna och totalverktyg "mobiltelefon-kamera-eposthanterare-karta-gps-radio-musikspelare-kompass-internetsurf"-apparat, måste också ha elektrisk ström för att fungera.  Nästan allt i vårt samhälle är uppbyggt på elström, och på att alla har det.  Är det verkligen något vi kan ta för givet på det sätt som vi gör?
Visst är det praktiskt med elektricitet, men så otroligt sårbart.
Och med tanke på det, så är det väl knappast försvarbart att bygga ett enda hus utan vedspis, utedass/torrtoa eller närbelägen möjlighet att få tag på dricksvatten;
Som det är nu så slutar allt sånt att fungera på mycket kort tid, det räcker med nån liten Dagmar-storm eller solstorm, så är elektriciteten utslagen ett tag. Vilket mycket snart även påverkar tillgången till vatten.

När ska vi hinna leva och umgås?
På 60-talet gjorde ju tv:n om 'familjecirkeln' till en halvcirkel.  Nu är även halvcirkeln bruten.  Istället sitter familjemedlemmarna vid varsin dator, säkerligen i varsitt hörn av huset. Om man har varsin dator, vill säga. Annars får man dela upp dygnets timmar mellan familjemedlemmarna, så att var och en får sin beskärda tidsandel vid den gemensamma datorn, men då blir ju resultatet att man inte alls hinner ses...
Vid datorn är det alldeles för lätt att förlora sig i oväsentligheter, om  man inte är fokuserad på ett bestämt  mål.  Har ibland velat slänga ut alla datorer och tv-apparater, för att de tar mer och mer tid av oss. Tid som skulle använts till att bara vara med varandra, prata med varandra eller göra något för varandra. Hos naturfolken är det en självklarhet att alla, även barnen, gör något för stammen.

Behöver vi verkligen allt det vi har?  
Välståndet stiger oss över huvudet, och det är mycket svårt att värja sig för alla kommersiella intressen som vill vara med och dela på våra pengar.
Har Du, precis som jag, någon gång blivit galen på datorns alla popupfönster med annonser som blinkar i ögonen på en och som man inte kan få bort hur man än bär sig åt? Det är teknostress i sin prydno.
Eller har du irriterat dig på telefon- eller dörrförsäljare som tar sig friheten att dundra in i din privata sfär, för att prata på dig något du inte ens kommit på tanken att du skulle behöva.
Tänk i stället vad skönt det är att själv kunna gå in på en av butikerna i vår lilla stad och köpa bara precis det man verkligen behöver!

Utfryst
Numera är man paria om man inte har en dator.  Mobbad.  Utanför samhället.  Tv, radio och tidningar anger webbadresser och e-postadresser på löpande band.  Det tas för självklart att alla har tillgång till Internet.
Exempelvis har Eniro i årets telefonkatalog tydligen tagit bort privatpersoner ur katalogen och har bara med det som drar in pengar.  För nu förväntas alla hitta telefonnummer på Internet istället.  Men min mor har inte dator, och tänker inte skaffa...

Realistiskt: Hur skulle du klara livet utan elektricitet? 
Och hur kommunicerar vi vid längre strömavbrott? Då gäller det att ha fräscha real-adresslistor på papper till vänner och bekanta. För då blir snigelposten plötsligt modern igen!
Alla batteriprylar vi har blir oanvändbara om vi inte kan ladda batterierna. Vågar, ficklampor, timers, klockor, mobiltelefoner . . . Då kommer alla gamla hederliga mekaniska prylar till användning igen. Cyklar/-kärror (för hur ska bensinen komma upp ur tankarna när bensinpumparnas reservelkraft är slut)?  Och hur många idag klarar att hantera en räknesticka?
Det kanske vore bra att ha elströmmen i åtanke och tänka ut en plan B, för det tillfälle då det storfelar.
Och Du, lycka till med järnspisinstallationen!

Längesen sist!

Nu har min aktivitet på bloggen varit så låg, så länge, så jag började nästan fundera om den somnat in för gott, men så rätt vad  det är så kommer det någon positiv kommentar som gör mig så glad att jag känner att jag nog ska ta tag i den igen. Så håll utkik!

http://www.youtube.com/watch?v=g7cylfQtkDg&feature=g-user-f&context=G2d7beebUCGXQYbcTJ33ZdzeeY626upMK2QCAhgT3sciejCy7fV-8

http://www.youtube.com/watch?v=BGawHlUQxs4

Så länge lägger jag in ett par länkar att titta på, så återkommer jag med lite
filosofiska
funderingar
framöver.

"De som lever

utan att göra dumheter

är nog inte så kloka

som dom tror.!"